Skriv, skriv om och skriv igen

Det kom ett brev, från en av mina favoritskribenter. Han undrade hur han skulle bära sig åt för att bli skribent …

På riktigt, alltså. Jag vet inte riktigt hur det ska kunna bli mer på riktigt än det han skriver, men det visade sig att det handlade om det yrkesmässiga. Och då kan jag ju inte låta bli att citera signaturen Axelman på tidningen MacWorlds forum härförleden:

"Skillnaden mellan proffs och amatörer är att proffsen får betalt även när de gör fel."

En annan sak som slog mig var någonting helt annat, nämligen envishetens betydelse för drömmars inslagande: 

Runt 1985 var jag nöjesredaktör på tidningen Arbetet i Malmö. De första årens fullständigt hysteriska förtjusning över fria skivor och fritt tillträde till i princip vilka konserter som helst hade börjat lägga sig. Det kunde till och med tränga fram ett litet rap av övermättnad emellanåt.

Då inträder Maria (Maria: var är du nu?) på redaktionen; ung, skrivartalang, musikintresserad etc., men lite för ung och lite för slängig för att jag skulle våga pröva henne som recensent. Det var de hon ville, nämligen. Nästa vecka var hon där igen, och nästa, och var hon inte där så var hon i telefonen; ständigt lika positiv och ständigt lika sugen på att recensera musik.

Det gick väl någon månad till, och så en fredag eftermiddag hade alla de vanliga, säkra korten tackat nej och jag skulle bli tvungen att bevaka en skitkonsert själv i stället för att gå på den hejdundrande fest som jag sett fram emot länge. In träder … vem då, tror du? Ja, jovisst, Maria, så klart. Hon får jobbet obesett och jag drar på fest med mina klingande påsar, och nästa dag är det en helt godkänd recension i tidningen. Och snart var Maria ett av de där vanliga säkra korten.

Sens moral? Skulle möjligen kunna vara den gamle fotbollsspelaren Gary Linekers torra konstaterande att "det viktiga är inte att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det viktiga är att vara på rätt plats hela tiden."

Alltså: vill du bli publicerad: terrorisera dem som har makten att publicera dig. Var vill du skriva? Ta reda på det och skriv till och för dem; gång på gång på utmattande gång. Skriv, skriv om och skriv igen. Ingen har blivit sämre skribent av att skriva mycket. Och är det någonting som Livet har lärt mig, så är det att aldrig vänta tills du är tillräckligt duktig, tillräckligt rutinerad eller tillräckligt mogen.

Just do it.


Kommentarer
Postat av: Lilla Spöket

Men hur kommer man över känslan av att vara livrädd för att misslyckas?

Postat av: SKRIVKRAMP

"Leap, and the net will appear".

Citat från Julie Cameron, vars ljuvliga böcker om skrivande och kreativitet samtliga rekommenderas.

Men först och främst alltså: skriv. Gör du inte det kommer du GARANTERAT att misslyckas!

;-)

2006-12-07 @ 10:29:00
URL: http://original.blogg.se
Postat av: langri

"Och är det någonting som Livet har lärt mig, så är det att aldrig vänta tills du är tillräckligt duktig, tillräckligt rutinerad eller tillräckligt mogen."

Väldigt bra råd! Jag tar och lånar det för egen räkning :-)

2006-12-07 @ 11:39:53
URL: http://langri.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback