Välkomna tillbaka sen, pö(s)munkar
Jag: en sosseätare?
Tja, läser man den här bloggen kan man lätt få för sig att Bosse Ringholm, Marita Ulvskog, Per Nuder och Den Käre Ledaren von Persson är det värsta vi har här i landet, möjligen i viss konkurrens med ledande företrädare för vänsterpartiet.
Jan Danielsson ska vi bara inte tala om.
Hur dumt det än låter har jag dock kvar mitt hjärta till vänster. Kanske kan denna upplysning ge en inblick i den politiska vilsenhet jag upplever inför vänsterns pösmunkeri och självutnämnda politiska adelskap under det senaste decenniet, för att inte tala om den närmast förolämpande arroganta okunskap som Bosse Ringholm gjort till sitt personliga varumärke. Och som Partiet verkar tycka är helt okej, eftersom han får hållas.
För några val sedan argumenterade jag ivrigt för att alla borde rösta på s, eftersom de var de enda som de facto hade kraft att regera landet och hålla LO på mattan. På samma sätt argumenterar jag nu för att rösta på borgarna, för att ge vänstern en möjlighet att svalka av sig, fundera på om de vill någonting (annat än att regera) och vad detta någonting i så fall kan tänkas vara.
Ideologi, helt enkelt, om det är någon därute som fortfarande minns vad det ordet betyder.
Huruvida det blir bättre med borgarna vågar jag inte ha någon åsikt om. Däremot är jag övertygad om att det blir sämre om de till bristningsgränsen uppblåsta socialdemokraterna får fortsätta resan mot ”den bästa av alla tänkbara världar”.
Om svenska folket trots detta tycker att Göran Persson och socialdemokraterna och de röda och de gröna är det bästa alternativet för att styra Sverige även efter valet, så kommer detta folk att få precis den regering det förtjänar. Själv är jag tacksam för tips på hur jag i så fall kan reservera mig mot beslutet.
Tja, läser man den här bloggen kan man lätt få för sig att Bosse Ringholm, Marita Ulvskog, Per Nuder och Den Käre Ledaren von Persson är det värsta vi har här i landet, möjligen i viss konkurrens med ledande företrädare för vänsterpartiet.
Jan Danielsson ska vi bara inte tala om.
Hur dumt det än låter har jag dock kvar mitt hjärta till vänster. Kanske kan denna upplysning ge en inblick i den politiska vilsenhet jag upplever inför vänsterns pösmunkeri och självutnämnda politiska adelskap under det senaste decenniet, för att inte tala om den närmast förolämpande arroganta okunskap som Bosse Ringholm gjort till sitt personliga varumärke. Och som Partiet verkar tycka är helt okej, eftersom han får hållas.
För några val sedan argumenterade jag ivrigt för att alla borde rösta på s, eftersom de var de enda som de facto hade kraft att regera landet och hålla LO på mattan. På samma sätt argumenterar jag nu för att rösta på borgarna, för att ge vänstern en möjlighet att svalka av sig, fundera på om de vill någonting (annat än att regera) och vad detta någonting i så fall kan tänkas vara.
Ideologi, helt enkelt, om det är någon därute som fortfarande minns vad det ordet betyder.
Huruvida det blir bättre med borgarna vågar jag inte ha någon åsikt om. Däremot är jag övertygad om att det blir sämre om de till bristningsgränsen uppblåsta socialdemokraterna får fortsätta resan mot ”den bästa av alla tänkbara världar”.
Om svenska folket trots detta tycker att Göran Persson och socialdemokraterna och de röda och de gröna är det bästa alternativet för att styra Sverige även efter valet, så kommer detta folk att få precis den regering det förtjänar. Själv är jag tacksam för tips på hur jag i så fall kan reservera mig mot beslutet.
Kommentarer
Trackback