LO:s påse full med pengar. Bara huvudena är tomma.
Det fanns en tid när jag var dagtsidningsjournalist. Tidningen hette Arbetet och skulle så småningom gå i konkurs. Ägaren, arbetarrörelsen, ville gärna ge sken av det hela inte bar sig, att de inte hade "råd".
Nu har det kommit en bok om A-pressens undergång, som refereras i Aftonbladet.
Några citat ur den artikeln:
Och så det vassaste citatet av alla:
Andra bloggar om: A-pressen, Arbetet, arbetarrörelsen, ideologi, presstöd, mediekoncentration
Nu har det kommit en bok om A-pressens undergång, som refereras i Aftonbladet.
Några citat ur den artikeln:
- "De förluster som styrelsen och koncernledningen skapade - kan summeras till i storleksordningen 300 Mkr."
- Enligt jubileumsboken finns i dag 1,7 miljarder i LO:s mediefond.
- S-pressen, inklusive Aftonbladet, har 15 procent av dagstidningsläsarna. Bara fyra helt rörelseägda småtidningar finns kvar. Alla de andra har lagts ned eller delvis köpts upp - ofta av den borgerliga konkurrenten. Ägar- och åsiktsmonopolen breder ut sig, landet styckas i maktsfärer: Bonniers, Stampen, Kinnevik, Schibsted, Mittmedia, Herenco, Ander.
- Allt det här vet LO-ledningen. Dess pressutredning från 2003 gör en utmärkt problembeskrivning [men ...]
- "LO varken kan eller ska bli en motpol till de svenska mediekonglomeraten", konstaterade Wanja Lundby-Wedin när utredningen las fram.
- Kanske är problemet att ingenting längre är tillräckligt viktigt: ingen nazism att bekämpa, ingen pensionsreform att baxa igenom, ingenting man inte kan leva med.
- Presskrisen är också en rörelsekris.
Och så det vassaste citatet av alla:
- Men av den rörelse som skulle förändra världen återstår mest proffspolitiker och ombudsmän. Förändringen har blivit förvaltning och försvar.
Andra bloggar om: A-pressen, Arbetet, arbetarrörelsen, ideologi, presstöd, mediekoncentration
Kommentarer
Postat av: Johnny
Det här var intressant. Tack.
Postat av: Skrivkramp
Johnny: intressant. Och hårresande.
Trackback