För mycket rock'n roll?

Kan man överdosera på populärmusik? Ja, det verkar onekligen så … Sedan jag på allvar började kombinera mp3-formatet med Napster, Kazaa, biblioteket och bekantas skivhyllor i början av 2000-talet, har antalet låtar i min dator blivit allt större.

Nyligen plöjde jag igenom en tio CD tjock samling med 80-talets ”bästa” låtar, och kom i princip fram till att den enda bra låt som jag inte redan hade koll på var ”White wedding” med Billy Idol.

Billy Idol? Fjantarnas fjant, medelmåttornas medelmåtta och posörernas konung? Ja, jo, jag erkänner.

Frågan är om detta säger mest om min degenererade musiksmak eller om 80-talet?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback