Drömmar: en fråga om liv eller död

Dagens citat är av Gunnar Ekelöf: "Ge mig drömmar att leva för eller gift för att dö."



All bra litteratur är självbiografisk

"Att fråga en seriös författare om hans verk är självbiografiska är som att fråga en spindel var den köper sin tråd. Spindeln får sin tråd ur sitt inre, och det är precis därifrån författare hämtar sitt stoff och därför är i grunden  allt som författaren skriver självbiografiskt."

Robertson Davies


Alla kan förstå det begripliga

Jag har alltid predikat enkelhetens evangelium. Även kunniga, välutbildade och kloka människor kan förstå en enkel text, medan det onödigt komplicerade riskerar att stöta bort läsare som vill och behöver förstå den.

Den här linjen har jag drivit framgångsrikt i arbetet som skribent för det börsnoterade bolaget Active Biotechs årsredovisning, i synnerhet så länge som den hade vanliga aktieägare som en av sina huvudmålgrupper. Active Biotech är ett läkemedelutvecklande bolag som utnyttjar kroppens eget immunförsvar för att behandla sjukdomar som ms och cancer.

Min karriärs höjdpunkt (så här långt) kom på Active Biotechs bolagsstämma 2002. En äldre man i publiken reste sig och sa: ”jag har ägt aktier i det här bolaget sedan 1980-talet, men det var först när jag läste den nya årsredovisningen som jag verkligen förstod vad ni egentligen sysslar med!”.

Det gjorde mig stolt och nöjd, särskilt som samma text hade passerat och godkänts också av de kritiskt granskande ögonen hos bolagets forskare, ekonomer och högsta ledning.

>>> Läs mer i
Active Biotechs årsredovisning 2001.

Varför ser Active Biotechs årsredovisningar annorlunda ut i dag, då?

Svaret är att bolaget numera har en annan huvudmålgrupp: investerare och möjliga partners. Det beror på att Active Biotech behöver tillgång till kapital för att driva verksamheten vidare, och partners bland de stora läkemedelsbolagen för att kapitalisera på mer än ett decennium av banbrytande forskning.

Och dessa mottagare har inte samma behov av en pedagogisk hand att hålla i.

Fast jag fortsätter ändå att predika enkelhetens evangelium, även i mina uppdrag för Active Biotech. För som bekant kan även kunniga, välutbildade och kloka människor förstå en enkel text, medan det onödigt komplicerade riskerar att stöta bort läsare som vill och behöver förstå den …


Stör mej, skapelse pågår

Ju mer jag läser om kreativitet, desto tydligare blir det: du måste ge ditt undermedvetna chansen att få arbeta i fred med problemet. Med medvetandet påkopplat kan du möjligen vara duktig och produktiv, men kreativ? nej.
  
Så gör din läxa, analysera problemet och formulera frågan – och gå sedan ut och lek. När du kommer tillbaka ska du inte grubbla över var idén kom ifrån, utan ta fatt i den, ta vara på den och arbeta med den. Och leka med den; då trivs den bäst.


Man får leva på hoppet

Jag letar matcitat på nätet just nu (kom gärna med tips!) och det här är favoriten så här långt:

"Det måste ha varit en mycket modig person som upptäckte att grodlår är ätliga."

Ett rent nöje?

I dagens Exressen kan vi läsa att countrylegenden Willie Nelson åkt dit för knarkinnehav. Ganska rejält också:

"När polisen öppnade dörren till Willie Nelsons turnébuss slog knarkångorna mot dem. Inne i bussen hade stjärnan och hans band gömt 5 kilo marijuana och 500 gram knarksvampar."

På något sätt  adderar Expressens bedömning av denna nyhet till läsupplevelsen, eftersom den hamnade på nöjessidorna.





Ju fler ord, desto bättre

Dagens citat kommer från Ryszard Kapucinkis bok ”På resa med Herodotos” (och markeringen är min):

"… när jag kom hem till hotellet  kunde jag konstatera att det jag hade sett ute på staden bara var det jag kunde namnet på, jag mindes en akacia som jag råkat på, men inte trädet som stod bredvid och som jag inte visste vad det hette. Kort sagt förstod jag att ju fler ord jag kunde, desto rikhaltigare skulle omvärlden bli för mig, desto mer komplett och varierad."


Redigerat: ändrat stavningen av R.K:s namn så att den här skitbloggen kan visa åtminstone nästan vad han heter.


Mitt innerliga deltagande

Den vasse politiske skribenten Per T Ohlsson har tacklat av rejält sedan han lämnade/fick lämna posten som chefredaktör för Sydsvenskan i Malmö. Men i söndagens tidning gjorde han comeback i det politiska tänkandets toppskikt. Ämnet var valdeltagandet, demokratins kris – och det faktum att allting inte alltid är så enkelt som det kan se ut.

Svenska politiker och statsvetare brukar för det första fjädra sig över att vi har ett så högt valdeltagande, runt 80 procent, och för det andra oroa sig över att valdeltagandet sjunker. Samtidigt hör det mer eller mindre till etiketten att – lite högfärdigt – jämföra vårt valdeltagande med USA:s, som brukar ligga runt närmast pinsamma 50 procent.

Men, skriver Ohlsson, när det gäller "egen aktivitet" i valrörelsen, så ligger USA i solklar topp med drygt 30 procent. Motsvarande siffra för svenskarna är … 3 procent.

Sug på den en stund!


Heja, di blåe!

Tack, Fredrik Reinfeldt! Tack vare dig så är de i alla fall ett blått lag som vinner i höst, trots att Malmö FF för närvarande verkar mer inställt på att leta efter löständerna i de gräsmattor de besöker.


Så blir valet lite roligare

Dags för lite uppiggelse, så här i valtider. Vad sägs i så fall om den här alternativa partilistan:

Julilistan
Den här sommaren har varit den bästa på länge. Om detta är priset vi betalar för global uppvärming: “so be it”. Sänk bensinskatten och ersätt kärnkraften med el från polska kol- och oljekraftverk.
Slogan: Sol, vind och vatten är det bästa som jag vet!

Privatpartiet
Mitt är mitt och den här gratisgenerationen ska lära sig hålla tassarna borta. Här ska inte delas några jävla filer. Vill de ha gratis musik kan de sjunga i duschen som alla andra.
Slogan: Vet hut!

Sverigediktatorerna
Hit med fler invandrare och sätt dem i arbete så det blir någon ordning på torpet. Anledningen till att USA blev världens supermakt stavas slaveri. I ett modernt Sverige har vi helt enkelt ersatt detta med löpande band och hushållsnära tjänster.
Slogan: Språktest, hivtest och en rejäl efterfest!


Mer och fler finns på
Hacke snackar, en blogg som rekommenderas intermitent, och som nu försatte mig i valet och kvalet!

Egen härd är guld värd

"Hur kan du som köpt en villa för sex miljoner veta hur vanligt folk har det?"

Vem som sa det?

Statsminister Göran Persson-Herrgård till dåvarande moderatledaren Bo Lundgren i valrörelsen 2002.


Skärpning, tjejer!

Killar som har det svårt i skolan ska minsann inte ha någon hjälp. Hur misslyckade och vilsekomna de än är är de en del av förtryckarkönet och de behöver ändå bara kliva på räkmackan för att segla förbi tjejer som gjort sig mer förtjänta av bra jobb och ordentliga löner.

Så kan man sammanfatta en del reaktioner på det faktum att killarna tycks vara den grupp som halkar efter mest i dagens skola och att regeringen vill satsa 40 miljoner kronor på att göra någonting åt det. (Läs några av reaktionerna
här och här.)

Sexism, från en ovanlig källa, skulle man också kunna kalla det.

Missförstå mig rätt: kvinnor ska ha lika rättigheter, lika löner och Sveriges rykte som ett av jordens mest jämställda rykten är nog ungefär lika sant som dess rykte som den sexuella frigörelsens paradis. Så det finns mycket att göra till vi uppnår verklig jämställdhet (vad det är har förra fysiologiprofessorn Estelle Ramey beskrivit så här: "Jämställdhet får vi först den dag en kvinnlig medelmåtta befordras lika fort som en manlig medelmåtta."

Men den oreflekterade hämndmentalitet som innebär att skoltrötta killar "gott kan ha det", och inte förtjänar någon hjälp, är inte särskilt smickrande för dem som visar upp den.



Nu drar det under galoscherna

Har det någonsin pratats politik som det görs i Sverige just nu?

Ja, troligen, men det är många, många år sedan. När jag går förbi valstugorna på Gustav Adolfs torg i Malmö är det inte alls den öde, patetiska öken vi är vana vid att se. Nej, tvärtom, folk står i för att få information och diskutera, och har valstugepersonalen inte tid för ögonblicket så pratar folk med varandra!

Det är inte särskilt länge som "politik" ansågs vara någonting som väluppfostrade människor inte talade om; som sex ungefär, men nu har det svängt. Och det är roligt för mitt gamla samhällsengagemang.

Till och med ungdomarna engagerar sig. Sonen går i trean på gymnasiet och retade upp sig på en kompis oreflekterade åsikt om ett av konkurrentpartierna häromdagen. "Han fick en halvtimmes föreläsning", sa sonen som om det inte var någonting konstigt med det.

Och du: rösta på söndag. Blankt eller på Kalle Anka-partiet eller motståndarna eller vad som helst. Rösträtten är inte bara en rätt, den är en plikt också. Använder vi den inte så ... tja, har vi inte förtjänat den.


Pennan är mäktigare än … bartalangen

Häromkvällen satt de tre musketörerna – jag, Mats och Lennart – på Grand i Lund och drack drinkar och skröt om våra erövringar. För hur det nu kommer sig har vi hittat rätt alla tre. Och det är inte våra offantliga raggningstalanger vid bardisken som tagit oss dit, utan kontaktannonser! Förvisso är två av oss datoriserade, moderna och IT-mässiga och fick våra napp via nätet, men det var ändå med pennan vi fäktade oss fram till våra kvinnors hjärtan.

Man skulle möjligen kunna se en trend i detta, och det är det förmodligen också. Fråga Amanda Ooms som spelar huvudrollen i nya filmen "Sök".

Lejonborg, våldtäktsmannen?

Vad sa Marita Ulvskog egentligen i morse?

"Han agerar som en våldtäktsman, som skyller på offret." "Han kan inte låta bli att försöka skuldbelägga oss".

Lyssna själv på inslaget ur morgonekot
här (klicka på den 15 minuter långa sändningen 08.00, cirka 5 minuter och 25 sekunder in på sändningen)



Regler är INTE till för att följas!

”Regler är till för att brytas, gränser finns för att man ska tänja på dem”, skriver Mats Olsson i Expressen i dag. Och nej, han talar inte om folkpartistiskt IT-fiske i sossarnas damm utan om landslaget i fotboll och om ordningsreglerna där.

Jag skulle vilja gå ännu längre och säga att regler inte är till för att följas – som militärer, ordningsmän och andra utan fantasi gärna vill tro – utan för att göra tillvaron och samvaron mellan människorna enklare. I förlängningen innebär det att reglerna SKA brytas i samma ögonblick som de i stället komplicerar tillvaron eller samvaron mellan människorna.

Betyder det att det folkpartisternas ”fildelning” var OK?

Nej, inte alls, men i mina ögon är den fortarande en skitsak. Den må ha varit kriminell, men den är fortfarande en skitsak. Betydligt allvarligare är folkpartiledningens hantering av eländet. I morse fick vi höra hur folkpartiet bytt ut en partiskereterare som uppfört sig som om han vore dum i huvudet, mot en ny som tror att väljarna är det. Helena Dyrssen, heter hon, och i morse i radions P1 ville hon få oss att tro att hennes företräder inte ljugit oss alla rakt upp i ansiktet, fast vi fick höra det i radion igen bara minuterna innan hon öppnade munnen.

(Gå till
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?programID=1650 om du vill lyssna själv; klicka på länken "Helena Dyrssen, tillförordnad partisekreterare (fp)")

Med sådana vänner behöver den övriga Alliansen inga fiender.


Äcklad. Chockad. Ilsken. Stackars Persson

– Jag är äcklad. Det här kommer att påverka valrörelsen. Jag är uppriktigt sagt chockad och när chocken släpper så kommer ilskan, säger Göran Persson, till expressen se .

Visst hade det vari klädsamt med samma engagemang när det körde ihop sig i Thailand?



Leijonborgs split vision

Inte illa av en partiledare som står mitt på motorvägen just nu, att kunna parera en helt annan dumhet så där i ögonvrån.

Lars Leijonborg förklarade i dag
HUR dumt det vore att avgiftsbelägga bibliotekslån (se min föreående postning här också!)

Biblioteket äger

Biblioteket äger - för hur skulle jag annars kunna (eller ens vilja) ha följande i en hög hög på golvet därhemma?

  • En bra idé : hur den kreativa processen förvandlar problem till nytta och nöje / Bengt Renander
  • Långtråkighetens filosofi / Lars Fr H Svendsen
  • Avskedsstafetten / Johanna Ekström
  • På resa med Herodotos / Ryszard Kapucinski
  • Lyckoformeln eller Vad vetenskapen kan lära oss om lycka / Stefan Klein
  • Hångla mer! / Klas Hallberg
  • Drömmen löser problem / Montague Ullman & Claire Limmer (red.)
  • 9 tumregler för ett bättre liv / John Gray
  • Designing with light / Victoria Meyers
  • Seven types of ambiguity / Elliot Perlman
  • Crash / J.G. Ballard
  • Lagt kort / Joan Didion
  • Bönbok för en vän / Joan Didion
  • Den franske löjtnantens kvinna / John Fowles   
  • Serenader / Peter Kihlgård
  • Svartvita bilder : berättelser / Bodil Malmsten
  • The brutal language of love : stories / Alicia Erian
  • Kaxiga tjejers guide - till att få vad de vill ha / av Cameron Tuttle ;
  • Att älska som en porrstjärna : en sedelärande berättelse / Jenna Jameson med Neil Strauss ;
  • Kajsas värld / Kajsa Ingemarsson
Säger  denna lista någonting om mig (mer än att jag har en överoptimistisk tidsuppfattning?)

Den borgerliga Alliansen har möjligen mer akuta frågor att hantera just nu, men moderutternas förslag att avgiftsbelägga bokutlåningen på biblioteket är så korkad att … man blir mållös. En sådan avgift skulle inte dra in nästan någonting, medan den däremot skulle förinta det mesta av den "okynnesutlåning" som ni har ett fint exempel på här ovan. Och vad skulle vara vitsen med det?

Tusenochen besökare

Så var drömgränsen passerad, och den ettusen och förste besökaren inräknad. Och ni har tydligen läst som tokiga.

I like.

Nu väntar jag bara på kommentererna …



Skrivkramp fyller 1 000

Nyss fyllde denna blogg ett år, och nu är det dags för den 1000:e besökaren (räkneverket står på 997 i skrivande stund).

Som alla redan begripit har jag inte marknadsfört den så vidare värst, men man har ju ett liv också.

;-)

Ska blogginnehavaren själv rekommendera någonting från året som gått så är det i så fall
förslaget om att återinföra adelskapet till glädje för Percy De La Barnevik,  Lars-Eric af Petersson, baron Kurt Hellström af Ericsson och Göran von Persson, lite djuriskt sex här eller den gången det var synd om Victoria Silvstedt här. Eller möjligen instruktionen i kylskåpstetris.

Så ut och läs, kära besökare!

Vilken (DV) Man!

And now for something completely different. Damernas Världs nya tidning DV Man:

Ett magasin som vill, kan och vågar tackla samtidens kultur utan att vara pretentiös är guld värd – och mycket sällsynt. Själv har jag inte sett till något genuint lyckat exempel på saken i Sverige sedan saliga Intrig, och det är väl 10+ år sedan. Inredningsmagasinet Residence är det närmaste man kommit på senare år, med Plazas olika varianter som god tvåa.

Så kommer då nya DV Man in och sopar fullständigt banan med alla tänkbara konkurrenter: smart, tänkvärt, eftertänksamt; drösvis med snygga, lockande bilder (jag fick gömma tidningen för att komma till hos flickvännen); snyggt pedagogiskt för oss som inte har järnkoll på trenderna. Och ändå slutar det med en besvikelse:

Nästa nummer kommer inte förrän i april! Hur i herrans namn ska vi kunna vänta till dess, nu när vi fått svart på vitt (och färg också, för den delen) på att det faktiskt kan göras?